Halloween

| | 0 Comments

Halloween har sitt ursprung från det förkristna hedniska Irland. De tros ha hämtat influenser från vikingarna och deras höstblot, då högtiden påminde mycket om just dessa höstblot. Väl på Irland firades högtiden den 31 oktober för att hedra dödsguden Samhein och det var också det ursprungliga namnet på denna högtid. Namnet kom så småningom att ändras till Halloween eller All Hallow’s Eve som betyder Alla helgons afton. Detta var också det namn högtiden kom att få efter att irländarna förde med sig högtiden till USA dit många irländare flydde undan svält och fattigdom under 1800-talet. Att namnet förändrades till Allhelgonaafton (Halloween) berodde på att Irland kristnades och att påven Gregorius III beslöt att inlemma de hedniska traditionerna i de kristna istället för att utplåna dem helt. Detta är också anledningen till att den hedniska Yule överlevde kristnandet som julafton.

Dessa blot och firande av Samhein hängde egentligen samman med årstidernas växlingar. Redan de gamla druiderna lät den 31 oktober vara signifikativt för den mörka årstidens ingång och tände den här dagen eldar som befolkningen kunde hämta med sig hem för att få ljus i sina hus. Seden med pumpan tros härstamma från forna tiders Jack-o’-Lanterns, som var rovor med utskurna ansikten och ljus inuti. Dessa lyktor tros ha skapats av den onde smeden Jack som inte fick komma in i himmelen och lyckades lura djävulen så att han slapp flytta ner till helvetet. Istället dömdes han till att irra omkring i andevärlden och i sin hand bar han lyktor gjorda av de rovor han ätit för att lysa upp vägen framför honom. Pumporna är alltså symboler för de lyktor som en vålnad bar omkring.

Folktro

Även om sederna för årstidsskiftningarna hade rent logiska förklaringar fick de mer övernaturliga förklaringar av den vidskepliga allmogen. Natten den 31 oktober, då Samhain firades, ansågs vara den natt då väggen mellan världen och andevärlden var som tunnast och då chansen att få kontakt med spöken och vålnader var som störst. Numera har traditionen främst betydelse för de små barnen som tycker om att klä ut sig och springa runt i kvarteren och skrika “Bus eller godis!” för att få lite sötsaker. Högtiden har naturligtvis även av den här anledningen blivit oerhört lukrativ och genererar stora inkomster till de företag och butikskedjor som valt att profitera på traditioner och folkfester. Få är de som tänker på Jack som irrar omkring på jorden med sin rova eller på Samhein, dödens Gud.

Andevärlden

Trots att man numera firar Halloween mest på skoj kanske det finns anledning att ta andevärlden på allvar. Människan består av energier och när människan dör lämnar energin kroppen. Det har visat sig att människan blir några gram lättare efter att hon dött – om det beror på att anden och energierna lämnat hen eller ej förtäljer dock inte historien. Frågan är vart energierna tar vägen efteråt? Far de till himmelen? Reinkarneras den och kommer tillbaka i en annan människa eller livsform? Eller stannar den i andevärlden i form av en osalig ande, vålnad eller spöke? Åsikterna och föreställningarna angående detta går isär som vi vet, men kanske man ska vara försiktig med att leka med de mörka krafterna – för om de finns gör man bäst i att lämna dem ifred.

Hedra de som gått före

Dagarna efter Halloween brukar människorna gå till kyrkogårdarna för att ställa ett ljus vid sina älskades gravar. En fin sed förvisso och en dag då människan tänker på livet efter detta. Kanske borde man ägna mer tid åt att fundera på livet efter döden, om det finns något och om hur man ska spendera sina livsdagar på jorden. Förr lade man mer vikt vid sådana här frågor än vad man gör idag. Idag finns det viktigare frågor som upptar vår tankeverksamhet – pengar och karriär till exempel. Vi fascineras inte av livet längre och förundras inte över de stora frågorna om livets uppkomst, vår existens och vår hädanfärd. Och kanske är det så att andevärlden är verkligare än det liv vi förmår uppfatta. Kanske bör vi ta de dödas själar på ett större allvar än vad vi gör.